Man och kvinna till Guds avbild

Man och kvinna till Guds avbild -

En sammanfattning av Kroppens teologi.

Den här skriften ger en kort sammanfattning av Johannes Paulus II:s verk. För en utförligare framställning hänvisas till syster Sofies bok Till man och kvinna skapade han dem. En introduktion till Kroppens teologi (Artos förlag, 2011).

 

Ett utdrag:

 

I. INLEDNING

Ett citat av författaren Herman Hesse får illustrera den syn på sexualiteten som dominerat under lång tid och som många fortfarande associerar med kristen tro:

 

”Liksom alla andra människor överfölls även jag av den långsamt vaknande könsdriften som av en fiende och förstörare, som av något förbjudet, förföriskt och syndigt.”

 

Man säger att Hesse gör upp med ”den kristna dualismen mellan kropp och själ". Och så tänker de flesta, utan att reflektera.

 

Vi tycks glömma att den kristna trons grund är att Gud blev kött och förenade mänsklig kroppslighet med sig själv. Just kristendomen har övervunnit dualismen mellan kropp och själ som vi finner i så många religioner: de österländska där kroppen betraktas som en illusion eller gnosticismen som ser kroppen som ond.

 

Som det var för Hesse har det tyvärr varit för många generationer. Men så är det inte i dag! Vi har hamnat i ett annat dike där sexualiteten mer eller mindre påtvingas unga på ett sätt som banaliserar den och aldrig kan leda till en djup förening och gemenskap mellan två personer.

 

Det ena synsättet ser kroppen som syndfull och farlig, det andra gör kroppen till en konsumtionsvara. Båda föraktar kroppen. Kroppsförakt är ett genomgående drag i det man kallar gnosticism. Antingen plågar man kroppen med extrem askes, eller också gör man vad som helst med den.

 

I dag, när man mer och mer förnekar det biologiska könets betydelse, är vi inne i en ny sorts gnosticism. Kroppen anses inte ha något med vår personlighet att göra, utan betraktas som en sorts hölje utan särskild betydelse. Detta är ett annat sätt att säga att vår könsbestämda kropp är ”menings-lös”.

 

Kroppens teologi är raka motsatsen till det här kroppsföraktet. Den beskriver kroppen som ett tecken som förmedlar Guds innersta hemlighet, Guds hjärta: ”Människokroppen är skapad för att överföra till den synliga världen det mysterium som varit fördolt hos Gud i all evighet, och bli dess synliga tecken.”

 

Din kropp är skapad för bestående kärlek.

 

 

II JOHANNES PAULUS II:S UNDERVISNING

 

 

Ingen tycktes på allvar uppmärksamma den vitklädde mannen som stod på sin balkong och talade till massorna. Visst hurrade man och applåderade. Men hörde någon vad han sa? Vem insåg att det påven talade om skulle komma att kallas för en tidsinställd teologisk bomb som skulle kunna explodera, med spektakulär effekt under Kyrkans tredje årtusende?

 

Nej, det hela var för invecklat. Kvalificerad teologisk undervisning passade inte för pilgrimerna som stod på Petersplatsen och viftade med flaggor. Därför tycktes påvens undervisning gå spårlöst förbi en hel värld.

 

Ändå handlade det om ingenting mindre än den längsta utläggningen om sexualiteten som någonsin gjorts av Kyrkan. Det är ingen överdrift att tala om en revolution i synen på sexualiteten.

 

Snart trettio år har gått sedan påven avslutade undervisningen om Kroppens teologi. Fortfarande är det få som känner till dem. ”När den väl blir känd”, skriver den ovan citerade biografen, ”kommer Kroppens teologi troligtvis att betraktas som en vändpunkt, inte bara för katolsk teologi, utan också för modern idéhistoria.”

 

Påven delar in arbetet i två delar. Den första utgörs av tre texter där Kristus talar om Guds plan med den mänskliga kärleken:

 

I. Skapelsen: Jesus hänvisar till begynnelsen, Matt 19:3-9.

II. Syndafallet: Jesus talar om äktenskapsbrott i hjärtat, Matt 5:27-32.

III. Kroppens uppståndelse och förhärligande, Matt 5:27-32.

 

Den andra delen är en kommentar av Efesierbrevet 5:21–33 och behandlar äktenskapet som sakrament.

 

I och med Kroppens teologi vänds ett nytt blad i kyrkans historia. Hädanefter är det inte möjligt att säga att kristendomen är emot sexualiteten eller mot njutning. Den är radikalt för, men för en sexualitet som motsvarar sanningen om vem människan är.

 

 

 

III. SKAPELSEN

 

”Är det tillåtet att skilja sig från sin hustru?” frågar fariseerna (Matt 19:3–9). Jesus svarar med att citera skapelseberättelsen. Han sätter upp den som ett slags norm, vilket betdyer att det finns ett band mellan vårt nuvarande tillstånd av trasighet och detta oförstörda paradis. Jesu ord är ett löfte. Han kommer med hopp.

 

Gud skapar människan till man och kvinna. Den sexuella skillnaden nämns aldrig vad beträffar djuren. Man kan därför säga att det finns ett samband mellan gudslikheten och människan skapad till man och kvinna. Den sexuella skillnaden med dess kroppsliga tecken måste förstås utifrån gudslikheten mer än utifrån vår likhet med djuren. Mannen och kvinnan är skapade jämlika och sexualiteten är mycket god.

 

Människan som Gud formar av jord från marken benämns ha adam, vilket betyder ’människan’, man som kvinna. Människan blir man - ish - först när kvinnan - ishah - skapas. Det som sägs om ha adam innan kvinnan skapas gäller både man och kvinna. Ha adam är ensam. Ensamheten handlar inte bara om att mannen behöver en kvinna, utan om en existentiell ensamhet.

 

Människan blir medveten om sig själv i erfarenheten av en kosmisk ensamhet, inte därför att det inte finns någon sexuell partner, utan därför att hon är en fri och medveten varelse. Hon är en kropp bland andra kroppar men liknar ingen annan kropp. Hon liknar Gud. Hon måste upptäcka hur hon med grund i sin egen kroppslighet kan bli lik Gud.

 

I sin ensamhet längtar ha Adam efter någon som kan komplettera hans väsen så att Guds avbild blir tydlig.

 

Människan kan bara känna sig själv genom gemenskap. Bara när Adam får erfara kommunikation kan han samtidigt upptäcka att han är lik Gud - som är gemenskap mellan Fader, Son och Ande. Guds avbild fullbordas när kvinnan skapas. I sin könsbestämda identitet blir människan medveten om att vara Guds avbild. När mannen ser kvinnan förstår han att han är kallad att ge sig själv till henne. Och i denna glädje återspeglas Guds egen härlighet.

 

Mannen och kvinnan behöver inget försvar inför varandra. De ser på varandra med en fridfull inre blick. De känner längtan (eros), men inte begär eller lystnad (att vilja "konsumera" den andre), och därför behöver de inte dölja sin nakenhet.

 

Skaparen är den som kallar fram hela världen alldeles "gratis", som en ren gåva. Människan är skapad till Guds avbild och kallas att själv existera som gåva. Genom könsskillnaden upptäcker man och kvinna att de har förmåga att ge sig själva. Sexualiteten innebär förmågan att ge sig själv, en skapande självutgivelse.

 

 

OCH SEN…?

 

 

I begynnelsen uppenbarades en gudomlig plan. Den planen tycktes gå om intet i och med syndafallet då människan vägrar att lita på Gud. Någonting i människan ”går sönder”. Kroppens djupaste språk – att vara gåva – fördunklas. Men dess betydelse står skriven i mannens och kvinnans hjärta som ett eko från begynnelsen. När Kristus hänvisar till begynnelsen tar vi emot ett nytt hopp, hoppet om att Guds plan ska leda till kroppens befrielse, dess fullbordan och förhärligande.

 

Människan övergav Gud. Men Gud överger aldrig människan.

 

Kontakta oss:

info@kroppensteologi.se

 

Kontonummer: (8381-6 ClearingNr) 913 668 637-6

kroppensteologi.se

Copyright © 2015 kroppensteologi.se