Att bli ren inför hans blick: Pia

Kontakta oss:

info@kroppensteologi.se

 

Kontonummer: (8381-6 ClearingNr) 913 668 637-6

kroppensteologi.se

Copyright © 2015 kroppensteologi.se

Att bli ren inför hans blick

Mina kompisar verkade hur fria som helst med sina kroppar och jag tänkte: ”Det är kanske vad du måste göra du också".

Pia, 24 år

 

När jag var sjutton år hade jag aldrig varit ihop med en kille och höll på att skämmas ihjäl för det. Jag kände mig ganska ute, och det var något jag aldrig talade om. Jag var aktiv i min församling, men visste inte vad Gud kallade mig till.

 

Sen började jag läsa till sjuksköterska och tänkte att jag skulle ge dessa tre år till Herren. Den tiden blev som en slags mognadstid då jag långsamt förstod att jag var kallad till äktenskapet. Jag sa till Herren: ”Eftersom du kallar mig, gör så att jag möter någon.” Jag skämdes fortfarande över att jag aldrig varit ihop med en kille och tänkte att om jag säger det till andra kommer jag att bli utskrattad. Jag förstod inte betydelsen av min egen kropp. Jag visste inte hur vackert det var att ge sin kropp till Herren och till en man.

 

Så jag mötte en kille som jag tyckte mycket om; jag trivdes med honom. Men jag klarade inte av att visa honom min kärlek. Jag var helt låst, visste inte hur man gjorde. Mina kompisar verkade hur fria som helst med sina kroppar och jag tänkte: ”Det är kanske vad du måste göra du också.”

 

De jag jobbade med på sjukhuset hade relationer till höger och till vänster. De talade hela tiden om sina killar. Och när någon tilltalade mig vågade jag inte erkänna att jag aldrig haft en sexuell relation. Jag svarade lite vagt. ”Jo, jag har en kille.” Det var ju sant. Men jag undvek frågor. En dag frågade någon mig rätt ut: ”Har du legat med någon eller inte?” Jag svarade ”Ja, ja visst!” Jag ljög, och det var svårt att acceptera efteråt att jag hade ljugit. Och så tänkte jag: Eftersom du nu har sagt så, så kan du lika gärna göra det.” Och nästa gång jag träffade min kille gick det av bara farten. Jag gav efter. Jag tyckte ju ändå om honom och trodde att han tyckte om mig. Men sen märkte jag att för honom var jag ändå bara en leksak, en tjej till som han kunde räkna. När jag insåg det var det för sent. Jag förstod att jag hade gjort världens dumhet. Jag hade gett min kropp till någon som inte älskade mig på riktigt. Och jag som hade velat ge dessa år åt Herren för att mogna och ge mig till den som Herren bestämt. Men nu hade jag gett mig till första bästa. Jag kände honom inte på djupet. Jag bara gillade honom sådär, men jag visste egentligen inte vem han var. När jag insåg det kände jag mig skyldig. ”Vad har du nu att ge till din man?”, frågade jag mig. Ingenting. Jag kan inte längre säga: ”Jag har sparat allt till dig”

 

Men jag hade turen att möta en präst som jag mig försoningens sakrament. Då förstod jag hur mycket min Far i himlen älskar mig och att hans förlåtelse gjorde mig ren inför hans blick. Så även om jag förlorade min kropps renhet fick jag åter en ren själ. Ja, till min man kommer jag att kunna ge en ren själ, därför att min själ är ren inför Gud.