Hur det ska bli
Det går att segla! Kärleken är vacker. När den är om bäst kan det vara som när en man säger om sin fru: ”Gud formar sitt eget ansikte i mig, tack vare Elisabeth. Hon är Guds viktigaste redskap för att göra mig helig, bara genom att hon finns där. Jag får se Guds kärlek konkret.”
Men även i det lyckligaste äktenskap – det här var verkligen det – finns lidanden och problem. Damien gick igenom fyra år av svåra depressioner då han vårdades på sjukhus. Det slet på relationen. Några år senare fick han cancer och dog 2017, lämnade sin fru och fyra barn efter bara 12 års äktenskap.
Båten vi seglar i håller inte för evigt. Och om det är för dig som för mig, så välter den ganska ofta. Eller vi styr fel. Man kan ha en ganska bra koll på begären, hålla egoismen i schack genom att låta den Helige Ande styra, men det går ändå inte att undvika kamp, svaghet och misslyckanden. Vissa begär får vi kämpa med hela livet. Och vi längtar fortfarande efter något mer…
Längtan skulle inte finnas där om inte Gud också ville fylla den; han kommer att lyfta hela båten så att den börjar flyga! Jesus talar om en windsurfing på högsta nivå: ”att vinna den andra världen och uppståndelsen från de döda”.
Ska kroppen verkligen uppstå?
Din kropp kommer att dö en dag, det är säkert. Men det var inte meningen att kroppen skulle ruttna och förmultna. Den är kallad att uppstå från döden. Nu handlar det om något helt nytt som vår hjärna inte ens kan föreställa sig, lika lite som ett frö kan föreställa sig blomman som växer ur det. Fröet hade aldrig kunnat drömma om blommans underbara färger och dofter. Ändå hör fröet och blomman ihop, de är samma väsen.
Så är det med kroppens uppståndelse. Vi kommer att få erfara en lycka och fullhet som överträffar allt vi kan drömma om, kroppens slutgiltiga fullbordan, vårt livs mål. Föreningen mellan man och kvinna på jorden är bara ett tecken, en blek skugga i jämförelse med den bröllopsfest som väntar oss när vi förenas med Gud för evigt, med kropp och själ.
Jesus talar om uppståndelsen i Lukasevangeliet: ”De som anses värdiga att vinna den andra världen och uppståndelsen från de döda varken gifter sig eller blir bortgifta. Inte heller kan de dö längre, ty som uppståndelsens barn är de lika änglarna och är Guds barn.
Det låter som en motsägelse! Att vi inte ska gifta oss utan bli som änglar låter som att vi inte längre ska ha en kropp? Men att bli lik en ängel är inte samma sak som att bli en ängel. Vi blir odödliga som änglarna, men det skulle vara totalt meningslöst att tala om uppståndelse om det bara är din själ som får evigt liv och inte kroppen. Det är hela du som ska uppstå. Utan kropp är du bara en skugga av ditt jag, en vålnad. Du har inte en kropp, du är din kropp. Det är hela båten som lyfter och flyger, inte bara seglen som fladdrar iväg medan skrovet sjunker till botten.
Att tro på själens odödlighet är inget nytt, det gör man i de flesta religioner. Men Jesus stod upp från de döda med sin kropp. Han åt och drack och han hade kvar sina sårmärken. Detta är nytt! I himmelen kommer vi inte att vara suddiga spöken, inte upplösas i Gud som bäckar i havet. Nej vi kommer att vara distinkta personligheter, för det är med kroppen vi uttrycker vår personlighet.
Din kropp är varken ett fängelse eller din fiende, utan det som gör dig till just du och ingen annan. Vi ska inte befrias från kroppen utan från vår inre förvirring (det som Jesus kallar ett åderförkalkat hjärta) som gör att vi skäms för vår kropp. Vi kommer att få uppleva en total harmoni mellan kropp och själ, en ”förandligad kropp”.
I himmelriket finns ingen skam, vi kommer att vara rena och strålande ”som änglar”. Betyder det också att vi ska vara nakna som i Edens lustgård? Kläder är kul, snyggt och mysigt. Med kläderna kan du visa vem du är. Man klär sig inte bara för att det är kallt eller för att man skäms, utan också för att göra sig vacker, för att visa vem man är.
Den judiska traditionen säger att Adam och Eva var klädda i ”ljus” (på hebreiska: or אור), men efter syndafallet förvandlades ljuset till djurskinn (or עור). Det är en ordlek som säger vad mänskliga ord inte kan säga: att ha en kropp som strålar. Vad det betyder vet vi inte, eftersom vi aldrig varit i paradiset. Men Jesus visar oss paradisets människa. När han var på Taborberget lyste hans kläder och blev vita som snö. Vi får tro att också vi ska bli ”klädda i det eviga ljuset”, som Ignatius av Antiochia skrev. Evangelisten Johannes beskriver Maria som en kvinna ”klädd i solen”. Det finns inga ord för att säga det outsägliga, det enda vi vet är att vår kropp kommer att vara i ett tillstånd som vi inte kan uppleva här på jorden.
”Så är det med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet. Det som blir sått svagt uppstår fullt av kraft. Det som blir sått som en kropp med fysiskt liv uppstår som en kropp med ande.”
