Obefintligt sexliv efter år av
”tjatsex”

Den här texten hittade vi på IDAG-sidan i SvD,  (5 juli, 2004). Vi tog med den därför att den visar hur det kan gå när man inte lyssnar till sig själv utan ger efter för yttre påtryckning.

Anonym, 41 år (Alla namn i texten är fingerade)

När jag var 18 år träffade jag Klas som var sex år äldre än jag. Vårt sexliv befann sig i ett slags ”gråzon” som nästan kan kallas våldtäkt. Han tjatade jämt och sa alltid ”efteråt kommer du ändå att säga att du ville.”

Jag ville inte, det visste jag. Inte med tjat varenda kväll. Men jag kände mig så grå, så torr, så tråkig. Jag ville så gärna vilja. Jag ville vara en tjej som sa JA, utan betänkligheter. Han berättade om ”alla andra” tjejer som var så… Gränserna för vad han tjatade om förflyttades hela tiden. Det var nya ställningar, udda platser, jag skulle göra något med hans kropp, med min egen. I två år pågick det.

När det tog slut med Klas tänkte jag: ”aldrig mer”. Men efter det träffade jag ändå i flera år killar där sexlivet befann sig i gråzonen. Det kulminerade i en uppenbar våldtäkt av min brors bäste vän. jag tänkte igen: ”aldrig mer”.

Den gången blev också den sista. Jag vill påstå att jag hade tur. Jag tänkte att nästa gång jag träffar någon gifter jag mig. Ologiskt kan tyckas, men det kanske var ett sätt för mig att ta mina känslor på allvar. Och jag träffade någon efter cirka ett år, Johan. Det är nu arton år sedan och vi är fortfarande gifta.

Från det att jag träffade Johan fick jag mer och mer problem med sexlivet. Ologiskt det också? Men kroppen mindes.

Jag hade så mycket i bagaget som jag förträngt och som ville komma fram när jag började lyssna till mig själv. Jag gick i terapi i fyra år. För sju år sen fick vi en son. För fyra år sedan brakade jag fullständigt ihop igen.

Idag, efter ytterligare fyra år hos psykolog, har jag äntligen förstått vad som hände de åren. Tjat är inte oskyldigt. Mitt sexliv är idag obefintligt, och jag vet inte om det någonsin kommer att ordna sig. Det som händer i gråzonen är inte oskyldigt.

Men det behöver inte sluta så här illa!.”Se, jag gör allting nytt”, säger Kristus. Han kan hela oss från våra svåra minnen.  (Läs t ex ”Jag har överlevt helvetet” eller ”Att bli ren inför hans blick” under rubriken ”Vittnesbörd”)